Sådärja! Jag har sytt en kjol! När nöden kräver så blir det iaf pysslat! Eller... Nu har jag faktiskt inte använt denna offentligt ännu, men jag kände i alla fall att jag var i behov av fler underdelar, sommaren till ära. Och att jag verkligen måste börja göra nåt av alla stuvbitar trikå jag har bunkrat de senaste åren.

Mönstret är taget ur en Burda-tidning och modellen är väl bland de enklaste att sy. Nu syns det inte på bilden, men kjolen blev lite för "otight" för mig runt midjan, så det var ju tur i oturen att linningen är så bred att den går att vika ner. På så sätt är det dessutom enkelt att variera längden på kjolen.

Det har varit dödligare än dödast här inne alltför länge nu. Må göra något åt det. Men vad?

Så var den klar! Eller ja... Helt klar är den inte än, och den har stått inträngd mellan vägg och säng i några veckor nu. Men varför ser sängen så mycket smalare ut på bild då jag brukar se tjockare ut när jag hamnar framför kameran?!

När brädor slår sig är det inte roligt. Det var nåt min pappa hade varnat för redan innan vi påbörjade det hela. Så alla skruvar är inte iskruvade än, då vi väntar och ser hur mycket mer virket vill vrida sig. Dessutom verkade ju inte väggen så rät som jag hade trott. Men men! Det blev så mycket trevligare med denna sänggavel ändå. Jag valde vitt för den lugna och lätta känslan, men ville inte ha en überromantisk stil, så enkla raka linjer och stora synliga skruvskallar blev det. Inspirationen kommer från Äntligen Hemma, men jag kände inte för inbyggda sängbord, då jag vill ha mina på hjul. Får se hur jag löser det hela och får dem att matcha sänggaveln.

Hyllan ovanpå gaveln ska givetvis pyntas desto mer framöver.

På väggen skymtar också två verk av min duktiga tatuerare som jag ramat in. Näe, man måste inte skapa precis allt själv för att det ska räknas som personligt och/eller unikt. Det är bara jag som har dessa tavlor, och det känns så bra att känna skaparen! Många fåglar i mitt sovrum nu! Men fondväggen funderar jag på att avlägsna.

Och lycka måste ju vara att ha en sån snäll och hjälpsam far som kan göra ritningar i SketchUp, mäta, såga och skruva! Jag är faktiskt lite för lat och feg för att lära mig såna saker...






Som vanligt är dåliga bilder. På morgonen är mitt sovrum så ljust och fint! Men mina hjärnceller sover ganska djupt då, eftersom jag inte är särskilt morgonpigg. Nu har jag dessutom hittat min lilla digitalkamera. För att upptäcka att den inte mår särskilt bra längre. Alltså får mobilen duga som enda kamera ett tag till...

Sängkappa är numera en nödvändighet i mitt hem. Men det kändes liiiite lönlöst att försöka trä min gamla sängkappa över min nya säng, då den nya är lite bredare. Och om sanningen ska fram var det många år sedan som jag kände mig så fattig som jag gör nu. Extra oväntade utgifter kan verkligen ställa till det ibland. Och på det en dyrare hyra då jag ju fått ca 20 kvadrat extra  att husera på. Så då får man försöka tänka det berömda "Man tager vad man haver"! Sicken tur att jag är lite av en samlare ändå. Just en sån här gång. Tro mig, jag har faktiskt letat efter sängkappor passande en 140's säng, men det är inte lätt att hitta, och hittas det så är det dyrt som stryk.

(Ni får ursäkta den kassa bildkvaliteten, som vanligt. Just nu har jag bara mobilen att fota med.)





I mitt källarförråd har det under några år nu legat ett tjockt mörkgrått melerat tyg med möbelkänsla som inhandlats på en finfin rea. Under arbetets gång körde jag sönder samtliga fyra maskinnålar som jag hade i min ägo, och mitt tålamod tröt rätt ordentligt. Jag SKULLE bara bli klar. Vilket resulterade i att fållningen nedtill fick göras för hand. Det var ju inte grått jag tänkt mig egentligen, utan vitt, och inte fasen känner jag för att sy mig ytterligare en sängkappa på en sisådär 5 år nu. Så kan det gå! Tur att jag är hyfsat nöjd med resultatet ändå.

Nästa lite större projekt blir en sänggavel. Inte heller en sådan är ju så lätt att hitta till en 140's säng. Och sängbord måste införskaffas. Passande mattor. Lite konst på väggarna... Det blir nog bra till slut! Men sängen är då härligt skönare än min tidigare, så jag sover då gott iaf. Det funkar ju ypperliget när man liks blundar.

Så sjukt färgsprakande att man inte kan bli annat än glad!


Den första jag gjorde, faktiskt. Denna ska bli till julklapp åt bästisen, och jag kommer verkligen vara lite avis eftersom jag är så pass nöjd med resultatet och inte gärna vill ha en exakt likadan som en jag känner. Men å andra sidan skulle jag inte vilja ge bort något jag inte är nöjd med, så jag hoppas att denna julklapp kommer vara till lika stor glädje för henne som den hade blivit för mig om jag hade behållt den.

Tänka sig att man för övrigt ska vara så sen på att hänga på såna här trender. Det har tagit år och dar (ibland decennier) för mig att inse det fina med varenda accessoar som ska hängas/viras runt halsen.

Blodad tand nu... Men det har ni väl redan märkt. ;)

I pyjamastyg. Flanell alltså. Inte det minsta töjbart, meeen det funkar fint ändå.

Den är förstås inte så varm i rejäla minusgrader, men den är fin! Och den är bara min! Finally!!